Drömmen
Kvinnofiguren står vid diskbänken och vrider av huvudet på en levande duva/kyckling. Sedan tar jag den och lägger den i hörnet av köket, som om jag var rädd att den skulle upptäckas. C-O, som kommer in sedan, misstänker ingenting konstigt, utan börjar skära upp tjocka bitar av fågeln, som filéer ungefär.
Då jag hade starka skuldkänslor inför något som jag inte visste vad men som har samband med fågeln, förvånade det mig att inte C-O eller någon annan lade märke till något oegentligt. Alltså samtidigt som han skär upp köttet, ser jag den “verkliga” otäcka sidan av fågeln, nämligen den som ligger som ett skal runtom i form av en GAM (drömmarens egna versaler, anm.).
Denna gam, ungefär lika stor som en kalkon, har uppfläkt kropp från halsen och neråt, så att revbenen spänner ut åt varsitt håll, som en rock eller som vingar. Inälvor och annat saknas, det lyser rött och rått, men är samtidigt torrt och dött. Det påminner starkt om en konstnärskamrat från skolan som tog livet av sig. Han ansågs ibland vara schizofren och var ofta dyster och frånvarande. Han gick ofta helt upptagen av sin inre värld. Dock var han samtidigt missförstådd av många, inte minst av sin familj, trots att han var en mycket begåvad och originell konstnär och människa.
Nåväl så småningom gick denna fågel ut genom köksdörren och nerför gången mot trädgården, som låg helt i mörker, och den har plötsligt blivit cirka två meter lång. Då jag just skall gå in, kommer en tjej från dödsriket och frågar mig om vi kan byta, så att hon kan få leva. Men det skulle innebära att jag var tvungen att dö och det vill jag naturligtvis inte. Då blir hon desperat och hugger tag i halsen på mig, med händer formade som fågelklor. Kyla sprider sig. Tidigare under drömmen har jag varit obehagligt berörd och äcklad, men ganska passiv. Nu blir jag också rädd, då jag ej kan få loss henne, och vaknar till.
För att slippa denna oerhörda ångest, där jag känner hennes händer som kyla kring halsen trots att jag är vaken, så ber jag till Gud eller vad som helst som har makt att hjälpa mig. (Är inte konventionellt troende.)
Efter en lång stund av bön och tankar på bl.a. Jesu lidande, kände jag värme och ljus inom min kropp. Då blev jag lugnare och lät värmen och ljuset växa så att det fyllde mig helt. Jag somnade in igen.
På morgonen när jag vaknade kändes drömmen märkligt avlägsen för att ha varit så stark.
Tolkningen
Detta är en dröm av en ung man och den har ett samband med hans födelse. Drömmaren ser sig själv som en fågelgestalt, vilken genomgår olika metamorfoser. Först är den en liten duva/kyckling, sedan en större fågel ungefär som en kalkon, därefter som en mycket stor gam/människa, över två meter lång och på samma gång levande och död.
I drömmens inledning är vi i köket, där en kvinnofigur står vid diskbänken och vrider huvudet av en levande duva/kyckling. Kvinnan är en bild av drömmarens egen mamma, som lagar mat i köket. Barnet ser vad mamman gör och hans livliga fantasi framkallar minnet av upplevelserna kring hans egen födelse.
I nästa stund förträngs minnet tillbaka till det omedvetna och barnet glömmer bort allt. Men detta besvärliga minne dyker upp i hans drömmar under ett senare stadium i livet. Då kommer det sanna problemet fram och upplevs genom en fågelgestalt. (Vid en senare kontroll, sedan drömmen tolkats, visade det sig mycket riktigt att det uppstått diverse komplikationer i samband med Peters födelse, förlossningen varade i hela två dygn.)
Varför börjar drömmen i köket? Köket är den plats där relevanta associationer hade uppstått för första gången, sedan är köket den plats där man “dödar” eller tillvaratar dött kött i matlagningen, en föda som ger liv. Symboliskt står köket för den plats där liv och död spelar stora roller, en plats där den symboliska återfödelsen kan ske. Denna hemska fågel påminner Peter om en skolkamrat som begick självmord, alltså ytterligare en identifikation, denna gång med en människa.
Fågeln överlever döden och är på väg ut ur köket, en väg som leder honom till livet, men som i drömmen upplevs av Peter som motsatsen. Från dödsriket = livet kommer en flicka, troligtvis en barnmorska som vill förlösa honom. Drömmarens stora och rika fantasi förtäljer händelseförloppet för honom. Han är inte medveten om att han redan är i “dödsriket” — moderns mage — och är på väg ut till yttervärlden. Han upplever barnmorskans försök att hjälpa honom ut som fruktansvärt, hon försöker strypa honom med händer som fågelklor, han känner en kyla sprida sig, med andra ord när han föds fram och kommer ut. Peter får panik och vill vakna. (Senare uppdagades det att Peter än idag är mycket känslig för yttre beröring av halsen, han får panik och fylls av ångest.)
Detta är ena sidan av Peters dröm, den andra är mindre dramatisk och inte så uppenbar. Han upplevde starka skuldkänslor och visste endast att de hade ett samband med fågeln. Drömmen är komplicerad, den är en helvetesscen, där straff utdelas. (Även här företogs en efterkontroll, där det framkom att Peters far var präst och han har skuldkänslor gentemot denne, eftersom han pendlar mellan plikten mot fadern och sin egen förnekelse av Gud.)
Drömmaren tvingas att be till Gud för att få själslig ro och identifierar nu sin situation med Jesu lidande.