Den försvunna handväskan

Drömmaren

Dröm av Helen, 40 år

 

Drömmen

Jag var turist i en främmande småstad och bodde i ett mellanting mellan hotell och vandrarhem. Det var ganska bra där. Mina föräldrar var också med, men vi var inte tillsammans. Jag gick ensam hela tiden men visste att mamma och pappa också var där någonstans. Det kändes bra att veta det.

Jag var hungrig och skulle äta. Min väska var försvunnen och jag hade inga pengar. Allt fanns i väskan. Gick ut och irrade omkring hungrig och utan pengar. Jag hade ingen aning om var jag skulle finna väskan. Väskan var av grått skinn, den var omodern och ful med kort handtag. Jag skämdes över att bära den men hade haft alla mina pengar i den.

Ville få tag i mina föräldrar. När jag tänkte på det, kom en ung, trevlig och ståtlig polisman fram till mig, där jag stod på gatan. Han hade min fula väska i handen. Han berättade, att han hade sett ett yngre par stjäla väskan ifrån mig. Själv hade jag inte alls märkt det. Polisen hade jagat paret och fått tag i väskan. Pengarna och allt annat fanns kvar. Jag lade märke till att jag hade fler viktiga papper med mig än vad jag kommit ihåg, då den försvann. Jag var glad över att få tillbaka allt igen.

Tolkningen

Helen “… var turist i en främmande småstad …”. Den inledande meningen avslöjar inte mycket. Hon kan ha varit på besök någonstans. Men nästa fras ger oss mer att ta fasta på: hon bodde i ett hus som var ett mellanting mellan hotell och vandrarhem. Av associationerna vet vi att bostaden inte är särskilt lyxig. Hon var inte heller ensam, för ett hotell eller ett vandrarhem kan rymma fler gäster. Men beskrivningen av bostaden, som “… ett mellanting …”, står inte för ett hus, utan något annat, kanske ett hotell, ett vandrarhem, eller en lägenhet.

”Det var ganska bra där. Mina föräldrar var också med, men vi var inte tillsammans. Jag gick ensam hela tiden, men visste att mamma och pappa också var där någonstans. Det kändes bra att veta det.”

Av detta förstår vi att det är hennes egen bostad som beskrivs. Hon var ensam hela tiden, alltså ensam i livet och till en viss grad bunden vid sina föräldrar. Eftersom hon inte ser dem konkret är inte kontakten särskilt stark. Hon känner sig som en främling i det samhälle hon lever, ett samhälle som är ganska litet. Med största sannolikhet bor hon i ett hyreshus, där hon har grannar.

Helen känner sig hungrig och skall äta. Denna hunger är inte uttryck för brist på föda utan är en symbol för något annat. Hon är en vuxen kvinna och har behov som hon vill tillfredsställa, bland andra kärlek och sexualitet. Men hon kunde inte handla för “… min väska var försvunnen…”.

Översatt innebär det att hon saknar en stabil personlighet, egen identitet och självkänsla. Helen saknar självförtroende och en positiv värdering av sig själv. Med denna grund blir det svårt att leva och umgås med andra i ett känslomässigt förhållande, vilket hon så väl behöver.

Hennes klart iakttagande blick, och hennes resonemang i drömmen visar att hennes sunda förnuft och den rationella delen av personligheten är normalt utvecklade.

Varför förlorade hon sin väska? “Väskan var av grått skinn, den var omodern och ful med kort handtag. Jag skämdes över att bära den …“ Helen skäms över det hon äger och den hon är. Hon tycker helt enkelt inte om sig själv. Hon har inte accepterat sin personlighet, hon nedvärderar den och förnekar dess betydelse.

Drömmen reflekterar hennes känslor oavbrutet. Hon är både inåt- och utåtvänd, ensam. En sådan person kan inte vara i balans. Då vill hon till sin mor och far, “Ville få tag i mina föräldrar. När jag tänkte på det …“. Ordet “det” hänvisar till Helens barndom, och i samma ögonblick dyker en ung, ståtlig polisman upp med väskan i handen. Hon minns fadersgestalten i en officiell, men snäll form.

Då tar Helen tillbaka sin självförnekelse för att kunna klara av livet. Drömmen lär henne, att i väskan finns det mer av värde än hon trodde, alltså hennes egen personlighet är inte så svag, som hon vill göra den. Drömmen vill även visa henne att när hon förnekar sig själv, kommer hon inte bara att konfronteras med sina känslomässiga problem, utan hon måste även för att kunna utvecklas acceptera det hon äger och har.

Drömmarens kommentar till tolkningen

Tolkningen är godkänd av den drömmande som korrekt. Hon bor i ett hyreshus, beläget i en småstad, tillsammans med sin mamma. Hon lever ensam och har alltid gjort det, även om föräldrarna befunnit sig i närheten. Helen medger att hon hatar sig själv, hon “känner sig” precis som väskan.

Symboler i drömmen

Se på vilka familjemedlemmar som är närvarande och vilka som är frånvarande i drömmen.
Pengar återger värdesättning. Om något är dyrt eller billigt kan det handla om den känslomässiga insatsen.
Hotellet är en tillfällig bostad. Om det är pensionat, motell eller vandrarhem berättar om hur den gästande värderar sig själv.
Att tillgodose behov av mat och vätska är grundläggande för människan. Symboliskt blir det också en bild av fysisk kärlek.
Nyckelord - familj, ID, styrka